Jag vet egentligen inte hur jag ska börja.. detta är ett långt inlägg till såklart!
Får nog bara berätta precis som de bara va från början..
Får nog bara berätta precis som de bara va från början..
Jag skulle ut på Frimis med Penny..
Vi kom dit och där träffade vi lite folk..
Jag blev bjuden på lite drinkar och vi hade trevligt.. Väl när klockan blev 01.30 skulle jag åka hem.. Så lämnade jag Frimis!
Träffade på min skjuts hem..
Men skulle bara på ett toa besök..
Gick iväg precis i de ögonblicket så började jag känna mig tung och knappt kunde gå/stå på mina ben.. De rusar fram 3st killar och drar in mig i en vit liten bil.. en stannar kvar och håller i mig i baksätet och håller för min mun..
Sen är det helt svart ett tag.. Jag vaknar upp senare och där bredvid mig ser jag en kille men tänker inte mig för att se efter vem de va? Obs att jag vaknade upp och va helt naken och hade ont i hela kroppen!
Medan jag klär på mig så säger killen till mig? Ska du gå? Eller nåt liknande? Jag får panik och rusar ut ur lägenheten snubblar nästan över en dammsugare! När jag väl va ute i de blöta höstvädret så inser jag snabbt att jag inga skor har.. men väljer i alla fall att gå hem till min mor.. åter där igen blir de svart! Jag hade tydligen kommit hem till min mor och betett mig underligt.. Hon beskrev mig som helt trasig och borta.. Vaknade upp igen! Och då börjar jag inse att nåt har hänt? Den enda som va hemma vid de tillfället va min lillasyster på 8-9år.. Och jag frågade henne om hon visste nåt?
Hennes svar till mig: "Du kom hem och du var konstig, du hade dina kallingar i handen & inga skor, ingen jacka och ingen tröja..
Jag går på toa.. Inser då att jag blödit från den nedre regionen. Jag börjar plötsligt att skaka..
Tårarna börjar att rinna..
Jag tar upp hemtelefon och ringer Lindah och bara gråter..Hon försöker lugna ner mig.. och jag berättar till henne lite kort om vad som hänt av de jag minns.. Den dagen blev jag av med allt.. mitt självförtroende, och jag slutade att lita på folk och alla mina grejer! Jag låste in mig i ett par veckor.. pratade inte med någon.. för de orkade inte jag.. de va i alla fall lite kort om de som är min "Flashback"
Egentligen vågar jag inte publicera detta.. men gör de i alla fall.. Jag vill inte ha nåt medlidande eller att någon ska tycka synd om mig på nåt sätt..
Ville bara skriva ut detta för att eventuellt kunna bearbeta skiten nån jävla gång!
Vi kom dit och där träffade vi lite folk..
Jag blev bjuden på lite drinkar och vi hade trevligt.. Väl när klockan blev 01.30 skulle jag åka hem.. Så lämnade jag Frimis!
Träffade på min skjuts hem..
Men skulle bara på ett toa besök..
Gick iväg precis i de ögonblicket så började jag känna mig tung och knappt kunde gå/stå på mina ben.. De rusar fram 3st killar och drar in mig i en vit liten bil.. en stannar kvar och håller i mig i baksätet och håller för min mun..
Sen är det helt svart ett tag.. Jag vaknar upp senare och där bredvid mig ser jag en kille men tänker inte mig för att se efter vem de va? Obs att jag vaknade upp och va helt naken och hade ont i hela kroppen!
Medan jag klär på mig så säger killen till mig? Ska du gå? Eller nåt liknande? Jag får panik och rusar ut ur lägenheten snubblar nästan över en dammsugare! När jag väl va ute i de blöta höstvädret så inser jag snabbt att jag inga skor har.. men väljer i alla fall att gå hem till min mor.. åter där igen blir de svart! Jag hade tydligen kommit hem till min mor och betett mig underligt.. Hon beskrev mig som helt trasig och borta.. Vaknade upp igen! Och då börjar jag inse att nåt har hänt? Den enda som va hemma vid de tillfället va min lillasyster på 8-9år.. Och jag frågade henne om hon visste nåt?
Hennes svar till mig: "Du kom hem och du var konstig, du hade dina kallingar i handen & inga skor, ingen jacka och ingen tröja..
Jag går på toa.. Inser då att jag blödit från den nedre regionen. Jag börjar plötsligt att skaka..
Tårarna börjar att rinna..
Jag tar upp hemtelefon och ringer Lindah och bara gråter..Hon försöker lugna ner mig.. och jag berättar till henne lite kort om vad som hänt av de jag minns.. Den dagen blev jag av med allt.. mitt självförtroende, och jag slutade att lita på folk och alla mina grejer! Jag låste in mig i ett par veckor.. pratade inte med någon.. för de orkade inte jag.. de va i alla fall lite kort om de som är min "Flashback"
Egentligen vågar jag inte publicera detta.. men gör de i alla fall.. Jag vill inte ha nåt medlidande eller att någon ska tycka synd om mig på nåt sätt..
Ville bara skriva ut detta för att eventuellt kunna bearbeta skiten nån jävla gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar